Gåssjö

Området tillhör Jämtlands läns allra sydöstliga del och Härjedalens kommun men landskapet Hälsingland. Gåssjö by är belägen ca 2 mil sydost om Ytterhogdal. De närmaste byarna är Tevansjö i Hälsingland och Fåssjödal i Härjedalen
Till skillnad från Jämtland och Härjedalen var Ytterhogdal svenskt även före freden 1645. Vid den tiden var finnar välkomna att slå sig ner och odla i Sverige.
På 1600-talet förekom en viss kolonisation i Ytterhogdalstrakten. Till exempel Björnbergs, Gåssjö och Huskölens byar har tillkommit genom sådan kolonisation.
Cirka 1620 slog sig savolaxaren Per Mattson med familj ner på den plats som kom att bli Gåssjö by  i Ytterhogdals socken.
Ingen i grannskapet kände till finnfolkets vistelse i trakten. Länge levde man ostörda. Först efter sju år upptäcktes nybygget av  Fåssjöbor, som var sysselsatta med myrslåttern vid Svartsjön. De fick se en kvinna med en svart ko, som försökte gömma sig i skogen. Slåtterkarlarna följde efter henne och fann bosättningen i Gåssjö.
I texten till den geometriska avritningen från 1755beskrivs hur Gåssjö befolkades under Gustav II Adolfs regeringstid mellan 1611 -1632. En personvid namn Per Mattson ska ha flyttat till Gåssjö (nuvarande Hemigårn) från Savolax i Finland i början av 1600-talet. Han är alltså Gåssjöbornas stamfader. Första gången Gåssjö omnämns i skriftliga handlingar var 1624 och 1636 utfärdades ett s.k. ”råbrev”. Matts Persson, som är den fjärde generationen inedstigande led, köpte 1707 Gåssjötorpet av sin farbroder. På 1860-talet hade Gåssjö expanderat tilltre hemman med fyra gårdar och några torp, Hemigården, ”Västigåln”, Nygården och ”Ystegåln”.
Vid mitten av 1800-talet levde Gåssjöborna som självägande jord- och skogsägare men efter 1854 började laga skifte att genomföras i byn och skogen blev mer intressant. Bit för bit ”köpte” skogsbolaget Marma Långrör Gåssjöbornas gamla ägor. I början av 1900-talet kom kolare från framförallt Värmland till byn och kolarbostäder byggdes på många ställen i skogen. En tjärdal fanns också i byn och vid Kvistabäcken anlades en flottningsled för det timmer som skulle till sågverken.
Skolan byggdes 1919 och år 1931 bodde 101 personer i byn. En del av byborna arbetade i skogen på vintern och var jordbrukare på sommaren. Boskapsskötsel har i alla tider varit en viktig försörjning för Gåssjöborna. Som mest har det funnits 9 gårdar i byn. Alla dessa finns idag kvar utom Bolagsgården
De gamla stigarna
Under hösten 1996 påbörjades röjning och uppmärkning av de gamla stigarna som är markerade pålagaskifteskartan.

Alla stigarna har haft sin utgångspunkt i Gåssjö by. De gamla stigarna är vackra att gå för en besökare av byn Gåssjö. Efter stigen mot Fåssjödal som är den gamla ”Kyrkstigen”, som startar vid Västergården, finns fler företeelser som bör visas upp. Stigen går på den gamla fägatan från inägorna till skogsbete. Sedan passerar stigen Kråkmyren med myrodling och myrtag, Västerrönningen och Ala Nylandet. Fortsätter man sedan stigen kommer man till svedjor och det fina området nedanför Hinnriksberget.
Stigen mot Gåssjö-Långsjövallen har också objekt att visa upp, även den utgår från Västergården. Vid stigens början finns Lill Gomse med myrodling, slåttermarker samt linrötningsdammen. Efter detta område finns Stor Gomsemyren och Kuntmyren som båda varit slåttermarker. Sedan leder stigen in i Poranområdet för att avlösas av Paniasvedjorna, detta svedjeområde är ett måste vid ett besök i Gåssjö. Stigen fortsätter till fäbodvallen och Råmyra

Skogsfinnar
Den finska svedjebrukarkolonisationen började först i mellansverige i slutet av 1500-talet. Den spred sig sedan till de Värmländska skogarna, till det inre av Dalarna och även till Norrland. Dessa finnar kom främst från Savolaxområdet och de tog med sig sina seder och bruk. Nybyggarna ville bosätta sig i skogsrika trakter där de kunde tillämpa sina speciella brukningsmetoder – svedjebruket. Den skogsfinska kulturens speciella brukningsmetod kan upplevas på ett fint sätt i Gåssjöskogarna. Några få områden som innehåller svedjemiljöer finns fortfarande kvar. En svedja som inte blivit utsatt för maskinelltskogsbruk är mycket ovanlig i Sverige. De få som finns kvar måste därför sparas.

Förutom att svedja skogen förde dessa skogsfinnar med sig många andra kulturellt betingade företeelser. De hade bl a speciella sätt att bygga hus. En slags timmerbyggnad kallades för ”rökstuga” eller ”pörte”. Stugan hade en stor stenugn utan skorsten men med röklucka i taket

Topografi och naturförhållanden
Byn Gåssjö ligger på en höjd och en sluttning mot sydost. I området finns otaliga myrar, små sjöar och tjärnar. Terrängen är kuperad med några mindre berg och området är rikt på barrskog. Byns närområde består av våtmarker som innehåller mycket lövskog. En stor del av detta område var tidigare slåttermarker och är alltså mer öppet. Runt bebyggelsen är fortfarande delar av det äldre odlingslandskapet hävdat. Mellan sjön Bergasen och Hänasomyren finns vackra tallhedar med stora grova tallar. Strax nedanför Hinnriksberget, m.fl. områden, är mycket gammal skog bevarad
Historisk tillbakablick
Hogdalsområdet har under många århundraden varit gränstrakt mellan Sverige och Norge. Området har varit befolkat minst tusen år och påverkan från både Norge och Hälsingland går att härleda. En sägen berättar att Hälsingland kristnades av S:t Staffan på1100-talet och att det under samma tid skulle ha funnits ett kapell i byn Fåssjö. När ”digerdöden” drabbade denna bygd ca 1350 kom trakten till stor del att ödeläggas och kyrkan fick förfalla! Ytterhogdals socken ska tre byar direkt ha sittupphov genom den skogsfinska invandringen i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. Det är byarna Huskölen, Björnberg och Gåssjö. Innan Gåssjö befolkades av svedjefinnarna skallområdet ha nyttjats av först Ljusdalsbönderna som långfäbodar och sedan (1500-talet) av Fåssjödalsbönderna som slåttermarker. En muntlig tradition berättar att när Fåssjödalsborna var på utmarksslåtterfick de syn på en kvinna med en svart ko. Kvinnan med sin ko gav sedan namn åt Svartsjön. Detta skulle ha varit det första mötet mellanskogsfinnarna och Fåssjödalsborna.